Misslyckat vändningsförsök
Igår åkte vi till Blekingesjukhuset i Karlskrona för vårt inplanerade vändningsförsök.
Vi blev väl omhändertagna med en gång av en underbar barnmorska och det första vi gjorde var ett ultraljud. Vår lilla vilding ligger som en fällkniv, skulle man kunna säga. Vi har huvudet mellan mina revben, ryggraden längs ena sidan, rumpan fast i bäckenet och benen utåt på andra sidan. Under tiden roterade bebis så jag hade ryggraden längs andra sidan. Om ni förstod min förklaring så är det alltså rumpan som sitter fast men resten av kroppen roterar och byter fortfarande ställning.
Vi fick sedan byta rum där de kopplade upp oss på CTG för att lyssna på hjärtljuden. Allt helt normalt. Jag fick en kanyl i armvecket.
Sedan var det dags för ytterligare ett ultraljud med två barnläkare. De skulle konstatera så allt såg fint ut. Fostervattnet, formen på livmodern och vart moderkakan var fäst. De mätte bebisen och allt var helt som det skulle. Det fanns inga hinder för ett vändningsförsök så jag fick bricanyl i kanylen. Det tog inte många sekunder innan hjärtklappningen och darrningarna satte igång. Hjärtklappningen var inte läskig men darrningarna var. Herregud, jag var som ett asplöv. De två barnläkarna tog sedan varsin sida om mig och försökte lyfta rumpan ur bäckenet för att göra ett vändningsförsök. Det gjorde inte ont. Det var mest obehagligt.
De försökte i två minuter och bebis flyttade sig 1 mm. Det var ingen mening att försöka mer. Bebis sitter där den sitter.
Vi fick byta rum igen för att återigen kopplas upp på CTG för att kolla så barnet inte tagit skada. Allt helt normalt och barnläkarna och barnmorskan övervägde en stund. De beslutade att inte ge mig ett nytt vändningsförsök pga läget. Det blev ett planerat kejsarsnitt inbokat.
För mig och Burak kändes detta först trist, att gå miste om en naturlig förlossning. Men vi är världens bästa team tillsammans och har valt att tänka mycket positivt över detta då det är utom vår kontroll, livets och kroppens gång. Det ger oss ingenting att bli ledsna eller besvikna över detta. Vårt efterlängtade barn kommer ju till oss ändå. Bara på ett annat vis :)
